Idag har det varit en jobbig dag på jobbet. En av mina arbetskamrater gjorde sin sista dag hos oss. Jag unnar henne verkligen att efter ett långt arbetsliv att få gå i pension. Men jag vill inte jag behöver ha henne där vi har jobbat tillsammans i 23 år och hon är en familjemedlem för mig. Hon har sett och följt mig genom livet delat mina glada stunder och stöttat i de svåra.Sett mig utvecklas från en osäker 18 åring till den jag är nu. Hjälpt mig och många flera att utvecklas till duktiga och kompetenta skötare inom psykiatrin. Hon har varit avdelningens ryggrad och stabilitet. 
Det enda positiva är att hon kommer tillbaka i 4 veckor i sommar. Jag längtar ännu mera efter sommaren nu.

Joppe har idag varit på vinterns sista rådjurs jakt och sover nu gått i soffan. Han är familjens gullegris.