jag stickar garnochmera  pyttipanna sjalen är nästan klar nu. Jag stickar den i hjertegarns alpacka silk garn på stickor 4. Den blev något smal på första försöket så gjorde vändningarna på var 5 maska istället  och nu blev den bättre. bilden återger inte färgen alls bra. Garnet är mera ljungfärgat. Det gick inte åt mycket garn alls har hittills använt lite mer än ett nystan  funderar på att fixa till matchande torgvantar.

Idag har det varit en jobbig dag på jobbet. En av mina arbetskamrater gjorde sin sista dag hos oss. Jag unnar henne verkligen att efter ett långt arbetsliv att få gå i pension. Men jag vill inte jag behöver ha henne där vi har jobbat tillsammans i 23 år och hon är en familjemedlem för mig. Hon har sett och följt mig genom livet delat mina glada stunder och stöttat i de svåra.Sett mig utvecklas från en osäker 18 åring till den jag är nu. Hjälpt mig och många flera att utvecklas till duktiga och kompetenta skötare inom psykiatrin. Hon har varit avdelningens ryggrad och stabilitet. 
Det enda positiva är att hon kommer tillbaka i 4 veckor i sommar. Jag längtar ännu mera efter sommaren nu.

Joppe har idag varit på vinterns sista rådjurs jakt och sover nu gått i soffan. Han är familjens gullegris.

Igår var sonen med kompis på konsert i göteborg. Jag och maken fick det ärofulla uppdraget att köra två förväntansfulla 16 åringar ditt. Jag planerade tidsschemat för dagen och så till att vi änlände götet i tid för ett besök på deisy design. Jag lyckades att få med pojkarna in i affären och under deras suckande och stönande plocka till mig garn till vårens stick kurs projekt och helt ärligt slank det med lite annat oxå. Sonen tycke det var helt onödiga inköp och undrade varför jag inte kunde plocka något ur mitt stora garnförråd istället. Som ni ser på bilden är mitt garn förråd inte stort (så olika jag och sonen ser på detta).
Under pojkarnas konsert besök var vi på bio såg nya Hamilton filmen och jag måste säga att den var klart mycket bättre än jag trodde. Jag hade helst velat se simon och ekarna men maken protesterade vilt så jag fick vika ner mig.
En lyckad fredag då alla var nöjda och glada på hemfärden. 

Lagt upp till sjalen pyttipanna i detta garn och hunnit sticka en liten bit. Verkar dock bli väl skrikigt i färgerna för min smak. Ska iväg på stickkväll nu så har packat ner ett par nystan ljung färgad alpacka oxå, Troligtvis blir det ett färgbyte underkvällen.

tack för de välkommnande kommentarerna.

Jag har anmält mig till stickameras vinterbyte. Ser fram emot detta med spänning.

Helgen har gått åt till att slutföra ett ufo och att påbörja en avslutning av ett annat.
Jag kan inte riktigt förstå hur alla ufon kan landa i min stickhörna. Sockorna påbörjades i höstas blev inte riktigt nöjd med garnet tycker inte att mönstret blir tydligt nog på flerfärgat garn så de blev liggande.

Koftan är en variant på tant koftas mönster som oxå påbörjades i höstas. Jag tyckte den blev för stor över bysten då men nu visade det sig att den dragit ihop sig när den vilat över julen( eller har julgodiset satt sina spår). Målet är att få den färdig i januari.

Hemma efter en trevlig kväll med en massa trådfästning hann oxå med ett par varv på dessa sockar som är tänkta att så snart som möjligt levereras till barnens Farmor. Bara så ni vet har mina barn världens bästa farmor.

Har varit på stickcafe ikväll och där stickades det på sjalen annis. Det tror jag får bli mitt nästa sticke, Har för mig att det ska finnas några nystan alpacka silke garn nånstans i mina gömmor som skulle bli bra till den,

Färdig med sjalen och nu återstår bara att fästa alla trådar. Randigt är snyggt men tråkigt att iordningställa. Ska på årets första stickcafe imorgon och förhoppningsvis fixar jag det i sällskap av glada stickerskor. Sjalen är stickad i ett super mjukt silkesgarn inköpt på tradera. Det var redan uppnystade rest garner och tråkigt nog fanns inga uppgifter med om garnet. Det var ett lättstickat och bra garn som jag gärna hade haft mera av.

 

Så här ser det inte ut utanför mitt hus idag men jag skulle önska att det gjorde det.

Ja nu är det dags för mig att våga ta steget att starta en blogg efter att ha tvekat och velat ett tag har jag nu bestämt mig för att göra det. Rädd och med darrande fingrar gör jag nu mitt första inlägg.

Jag som skriver är en drygt 40 årig (tant) enl barnen som har ett nytt och brinnande intresse för stickning lärde mig som barn av mormor och tog upp det igen för ca 2 år sen och blev helt fast. Det kan inte finnas något bättre sätt att hantera stress på man mår ju så bra när man stickar. Ett annat stort intresse är att baka vilket även syns på min figur men bättre rund och lycklig än smal och hungrig.